Koda Kumi - TwinkleTwinkle Twinkle

Twinkle Twinkle Can't you see
Need you need you but let you go

Somebody said to me that life is a mystery
And that you never know what's out there
I'll be waiting for you
Everything is meant to happen
to write a story of life

Even when you are so alone
Even when you are so afraid
with this loneliness You'll be alright
Cuz it will lead your way

*Come on Twinkle
@Why don't you clap your hands
@Just open your door for the better tomorrow and
@Play your own life like you're a movie star
@Don't you know that we're all dreamers

Twinkle Twinkle Can't you see
Need you need you but let you go

The future's in your hands
and here's the map showing the way
To find yourself again
a part of you we never knew
Tell yourself it'll be alright
To give up and swallow your pride

Believe in yourself Don't be afraid
All your worries will go away because
You will fight to win your life
with strength to carry on

Repeat *

Suddenly the sadness took my soul
Away like a rain on perfect day
But let me go and live my life

Come on Twinkle
Why don't you clap your hands
Play your own life like you're a movie star

Repeat *

And we walk out the door dreamers

Twinkle Twinkle Can't you see
Need you need you but let you go

Teenage Dream

Konstigt nog har jag fastnat för låten Teenage Dream med Katy Perry. Jag vet faktiskt inte varför, det är väll för att den har en text som jag kan relatera till plus att den är så lätt att få på huvudet.
Jag har ångest konstant, känner på min mage, känner hur den växer. Växer som fan.
Vågen kallar på mig, men jag vågar verkligen inte väga mig, dels för att jag inte vill se hur mycket jag väger, och dels för att om jag ser hur mycket jag väger skulle jag dö. Jag skulle dö psykiskt, hjärnan skulle smälta och jag skulle ligga på golvet och skaka.
Maten är min värsta fiende, jag vill inte äta. Jag är tjock för leva. Jag vill dö. Jag hatar mat och mamma och pappa som tvingar i mig det jävla poeydtgsdåäoyghodauliduydlasgykuagyhlteihwerfjashbanfashfasfsafuasfasfasfasfasf.
Jag vet inte riktigt vad jag gör med mig. Jag vill inte veta heller.
Den får ta kontrollen.
Då slipper jag.
Jag orkar inte, det är så jävla jobbigt att ta kontrollen, jag har inte kontrollen på någonting.
Maten kommer in i munnen
Magen sväller
Jag dör
Vikten ökar
Jag dör
Fingrarna ner i halsen, jag vill spy upp allt det äckliga, jag vill smutsigheten, men den är alltid där.
Den sitter fasst, på magen, jag blir aldrig ren om jag inte går ner i vikt.
Jag ska gå ner i vikt
Annars blir jag föralltid smutsig, då kan jag göra vad som helst, då skulle jag till och med kunna prostituera mig själv. Jag blir ändå aldrig ren, jag blir ändå aldrig fin. Jag har aldrig varit fin. 

You make me
Feel like
I'm living a Teenage Dream
The way you turn me on
I can't sleep
Let's runaway
And don't ever look back
Don't ever look back

Jag saknar er: Felicia, Maja och Emelie.

Jag älskar er så otroligt mycket, jag hoppas att ni vet det <3

I didn't even ask

gästblogg?!? räknas det om man inte har frågat? förlåt cupcake, men behöver skriva, och well här är enda stället jag kan för att jag inte kan skaffa en blogg utan att få ångest.

SÅ JA. HEJ.
jag som så hemskt har lånat bloggen, är en pissig 13åring som har skrivit här en två gånger innan och klagat som fan<3<3<3<3

idag var en väldans mysig och fin dag, tills för några timmar sen. då fick jag reda på att Kagrra ska disbanda och att min pappa ville skicka mig till en terapeut för att jag inte äter så himla mycket? ASJDVLDGVJLSRAGJSL fast sen sa min syster att han skojade, men tror fan inte det, aksaskdfjk hatar honom. äckliga cpjävel, som sitter i soffan en bit ifrån mig och pratar med sin tjej. jävla playerhora, sajfklajgklrgja!
men seriöst, att jag inte äter - det är hans fel, han har tryckt in mina tankar om tjockhet i mitt huvud med att säga att jag kommer bli fet om jag fortsätter som jag gör.
men GUESS WHAT?
på 2 veckor har jag gått ner 1,5 kilo, sug! lite, men ändå, och jag har säkert gått upp det nu igen på en dag... måste kolla sen, hatar att väga mig men måste göra det typ dagligen, varje kväll. över 55 - då äcklar jag mig själv. hahahah det är så fail att jag tycker att mina kompisar är smala när dom tjatar om att dom är tjocka - när dom är som mig. jag ser bara mitt eget fett. det är som om det täcker ögonen, hindrar mig från att se om jag ser okej ut. min mamma säger att jag har en så fiiiiiin kropp. jag vet att hon ljuger, även om jag vet att jag är smalare än vad jag var för 3/4 år sen. men jag är inte bra än, jag har fett hängande över byxkanten och mina ben, det enda som såg lite okej ut på min kropp, har blivit enorma. och ändå komer jag äta typ två chokladbollar imorgon, och kanske tacos i skolan... usch. äta - i skolan, det har jag inte gjort sen jag började på min nya skola efter sommarlovet. och nej - ingen tacos imorrn. jag gör som alltid, säger att jag har ätit och går hela dagen med att bara äta frukost och kvällsmat. nomnomnom<3
fast jag ÄÄÄÄÄÄÄÄÄLSKAR mat. egentligen är jag nog bara lat! hahaha, skulle ju kunna äta normalt och träna, men hatar att träna så :D

orkar inte med min pappa hejdå

Ööööh.

För att fortsätta då, jag vill verkligen inte vara såhär fet.
HJÄLP MIG! JAG VILL BORT.
Det som är så jävla fucked up är att nu fick jag människobrist, jag kallar det människobrist eftersom jag behöver vara med människor som gör mig glad. Det jävligt konstiga är att jag har Aspergers, som gör mig asocial, men ibland så får jag helt enkelt människobrist, då ligger jag i sängen och bokstavligen suktar efter människor. Det kanske är för att jag är en så kallad "drainer", det har med det paranormala att göra. Drainers är människor som lever på andra folks energi och sedan gör det till sin egen vilket kort sagt betyder att om jag umgås med en glad människa så blir jag också glad, likadant blir det ju om människan är ledsen, då blir jag det med. Allas humör påverkar mig, jag börjar faktiskt snart tro att det är så, jag är nog en drainer.
Jag behöver er underbara änglar! HJÄLP!
Jag vet inte vad jag vill.
Jag vill dö.
Jag vill banta.
Jag vill lyckas.
Jag vill bo i Japan.
Jag vill bli frisör.
Jag vill ta bort alla mina problem.
Jag vill sova.
Jag vill sluta ha ångest.
Jag vill sluta ha OCD.
Mat är gift, det är rent gift för mig. Jag vågar inte äta, jag vill verkligen inte äta. Varje gång jag äter så växer min mage, den växer och växer och jag tappar kontrollen. Mat och jag går inte ihop, jag vill inte äta.
Gift
Gift
Gift
Ordet ekar i huvudet, jag kan inte få det att sluta.
Jag saknar mitt rakblad, rakbladet och jag hade kärlek, jag vet inte riktigt om jag vill ha rakbladet eller blodet. Blodet är så fint och förlåtande, de tar väck allt, all ångest, alla tankar.
Blod
Ordet ekar i huvudet, jag vill ha blod. Jag vill skära. Jag kan inte skära.
Hjälp mig

Jadu.

Förlåt att jag inte har skrivit på MYCKET länge. Jag har bara inte orkat på grund av att, jag vet inte. Jag är konstant trött och känner ångest. Jag har gått upp i vikt och förtjänar inte att leva längre.
Jag är så jävla tjock, jag vill inte väga så mycket som jag gör, allt jag vill är att svälta bort mig till i alla fall 49 kilo. Då blir jag glad. Ingen fattar det, alla bara: Nej du är inte tjock och blablablablabla.
MY ASS
Jag ser mig ju själv för i helvete, jag vet ju om jag är tjock eller inte. Min mage består nu av 100% fett, fett fett och mer fett. Jag orkar verkligen inte. Jag vill inte leva livet med ångest.
Självmordstankarna har ökat, varje gång som mamma håller upp en kniv till matlagning vill jag bara springa fram till henne och ta den ifrån henne och sedan skära av min enorma mage. Det blir bättre så, jag vill inte leva och jag vill inte vara tjock. Mina armar är typ som två stora jävla stockar. Jag vill vara SMAL, min kompis väger 45 kilo och jag är så jävla avundsjuk på henne, nu tänker jag inte berätta hur mycket jag väger, men det är mycket. JAG HATAR DET. VILL INTE pisdofaofhasolizf8wj67ysw r0sdighsdghutadsöolgafbölgpu9as *DAMP*
JAG HATAR DIG
DIG
DIG
BARA
DIG!
SLUUUUUTA!

bloglovin

Photobucket Jag heter då CupCake och bor i Laholm i Halland med min familj. Japan är mitt drömland och jag ska bo i Tokyo när jag fyller 18. Just nu är jag dock 14. Jag bloggar bara för mig själv och inte för någon annan, om du känner dig deprimerad efter att ha läst denna blogg. Fortsätt inte då.