Jag blekte håret igår. Eller storasyster blekte det rättare sagt.
Jag blev äntligen lite platinablond i håret! <3
Eller nja, det är platinablondt på det yttersta lagret, dock ju längre in man kommer desto mörkare blir det, men så är det väll alltid.
Idag åkte jag som vanligt ner till BUP för att prata. Jag berättade om härom kvällen, när jag satt uppe och skrev med Maja från uddevalla, sedan när hon hade gått och lagt sig, så smsade jag, eller skrev rättare sagt på mobilen såhär:

Mobil: Vill du dö?
Jag: Nej
Mobil: Vill du leva?
Jag: Nej
Mobil: Vad vill du då?
Jag: Jag vill bara vara ingenting, luften som människor andas in. Vara det som ingen tänker på men ändå ha en energi överallt. Den som folk inte tänker på men finns där ändå
När alla flyter förbi i livets stora flod i sina kanoter så sitter jag vid sidan och tittar på, om jag dör, drunknar jag, om jag är glad, så åker jag med i en kanot lite för mig själv men ändå med någon.

Jag har glömt hur det är att vara helt glad. Jag har inte varit det sen jag gick i femman. Man kanske tror att allt är perfekt, men hur man än vrider och vänder på det, så är det alltid något som stör eller som är deprimerande.
If I laid myself on a bed of roses, I would still feel the cold,hard ground underneath.
Deprimerandet kommer aldrig att försvinna, eftersom det finns alltid något som gör mig deprimerad, det kan vara jättelitet eller jättestort. Det kvittar. Jag fattar knappt vad jag snackar om längre.
Men jag behöver ju lite gladhet i livet, så därför åker jag till göteborg om 9 dagar för att träffa Emelie! <3 Det kommer att bli så awesome och jag har redan funderat ut vad jag ska köpa!
Lösögonfransar
Vit foundation
Gummiarmband (UV)
Sedan ska jag visa henne vägen till Kawaii Design, hon förtjänar också att se den!
Men jag får se till att inte längta ihjäl mig, även om jag snart går sönder av längtan!
Hej då.