Vi står där.
Två personer.
Håller i handen.
Hårt.
Molnen är inte som de brukade vara.
De är gråa och solen har gömt sitt ljus bakom dem.
Jag känner hur första droppen träffar mig.
Och en till.
Regnet har börjat.
Det forsar ner på oss.
Vi står där och blir genomvåta.
Tårarna från himlen forsar ner.
Likaså tårarna från våra ögon.
Vi vet inte vad vi gråter för.
Bara att det är sorgligt.
Plötsligt faller vi ner på den blöta marken
Förlorar all kraft.
Men händerna förlorar aldrig kontakt.
Utan dig lever jag inte.
Vi ligger där och gråter.
Hur länge vet jag inte.
Vi vet inte längre om vi gråter av lycka eller sorg. Bara att vi gråter.
Snart kommer vi drunkna i våra tårar.
Men det gör inget för mig.
För jag får i alla fall se ditt ansikte innan jag dör.