Det var längesedan jag skrev ett inlägg. Men det beror på att internet har dampat och lite annat. Men nu skriver jag ju.
Jag har börjat få lite brunare hud, det är jag faktiskt förvånad över, jag förväntade mig inte att det skulle gå så snabbt. Men ser man på. Huden är inte sådär väldigt brun, men brun är den. Imorgon ska det bli sol också, så det blir standen för mig. Det är bekvämt att sola, brun hud är fint.  Jag vet inte om det passar på mig, men jag kan i alla fall ge det ett försök. Hm, idag har inte så jättemycket hänt, men jag kan ju berätta om gårdagen kanske.
Nåväl, igår så var jag och hälsade på min lilla kusin Blenda, hon är bara 8 månader och hur gullig som helst. Jag gillar bebisar, men jag skulle aldri knna tänka mig att ta hand om en bebis. Jag måste först lära mig att ta ansvar för mig själv och det har jag inte bemästrat på LÅNGA vägar. Men man kan bara inte motstå bebisar, dom är för gulliga. I alla fall, så gick jag och handlade med henne och mormor, det var otroligt varmt, men mysigt när man hade Blenda med sig. Efter det så gick vi in till mormors trädgård och satte blenda på en filt med en massa leksaker och mig där. Hon var supersöt när hon satt och plockade små grässtrån, små saker kan verkligen göra bebisar upptagna i timmar. Jag fattar inte riktigt hur dom kan det, jag menar, jag skulle ju ha blivit ganska uttråkad av att studera ett blad, men allt är ju nytt för dom också. En stor värld med massor att upptäcka, bebisar ser alltid livet som ett äventyr vart dom än beger sig. Det är lite gulligt att se så små bebisar med så stark känsla att utforska. Det var dock lite äckligt att hon kissade på mormors byxor, men det var riktigt kul ändå. Blenda blev helt tagen av min telefon, hon älskade verkligen den. Det var så sött, ända tills hon försökte att äta upp den. Men jag lät henne tugga på den lite i alla fall, sedan när hon tänkta stoppa in hela i munnen var det dags att ta den ifrån henne. Men mobiler är ju också mycket intressant när man är så liten som Blenda.
Efter den lila visiten hos Blenda var det dags att gå hem i det olidligt varma vädret, men jag gillade det, man ska faktiskt inte klaga. Inte efter den olidligt kalla vintern så är jag bara glad att det blir en mycket varm sommar. Varm sommar, det är något i den meningen som bara får mig att rycka till och bli glad. Mina favoritord är:
Japan
Sommar
Sol
Smink
Frisör
Ordningen kvittar, men i alla fall, jag älskar alla orden. Men dagar som denna, dagar då man har så olidligt tråkigt så kommer man alltid på att snart är det slut. Snart är det inte sommar mer. Snart kommer jag att börja i skolan igen, men på ett märkligt sätt så längtar jag faktiskt. Jag längtar efter att få börja i nian eftersom det är mitt sista år i den där skolan. Sedan sticker jag iväg därifrån och kommer aldrig mer tillbaka. Jag ska göra mitt bästa för att komma in på det jag vill. Jag är redan förberedd, eftersom alla ämnen i nian (förutom matte) är roliga, alltså, roligt och roligt, men intressantare. I SO:n kommer jag att få läsa om Japan till exempel. Jag ska höja mina betyg från 3 MVG til minst 5 MVG eller mer.
Hur som helst, tillbaka till dagen. På kvällen så ringde en kompis som heter Felizia, hon och jag gick i sjuan tillsammans och har hållit mer eller mindre kontakt sedan dess. Hon ville att jag skulle komma över, så jag gjorde det, till en början gjorde vi inte så mycket, vi pratade om hur det gick i skolan för oss båda och lite annat. Sedan såg vi på den amerikanska versionen av The Grudge. Jag tyckte att filmen var helt okej, den hade sina moments men den var inte så jätteläskig. Trots att jag inte kunde sova på natten senare, men det får man räkna med om man ser en skräckfilm tycker jag.
Hur jag mår, det är väll, bra. Jag skulle gärna må bättre, hela tiden känns det som att något fattas, jag känner mig så ensam. Nu kommer det oändliga tjatet, men bloggen är ju min trots allt. Men jag vill bara ha någon som jag kan umgås med, jag har aldrig vågat ringa någon. För jag är alltid rädd att alla ska säga nej, eller jag vet att dom gör det. Jag har själv isolerat mig i denna staden, och då får jag räkna med att leva ensam.
Jag är så äckligt trött just nu, det är en sådan trötthet då man bara gnällero ch gnäller och gnäller, jag skulle kunna hålla på att skriva i flera timmar, men jag skulle bara komma av mig och tillslut skulle det framstå som att jag var hög. Men vadfan, då får det faktiskt göra det.
Jag vill åka till Tokyo så jävla bad! Jag vill dit!
Jag måste göra något innan jag dör av tristess, jag har fastnat i en cirkel av att göra samma saker. Men det är nog bara jag som tror det, eller det är så jag känner just nu. Sedan så kommer jag att känna något helt annat nästa dag. Hej där humörsvängningar! Jag har börjat få ett adamsäpple nu! NEJ! Jag måste få mina hormontabletter så fort som möjligt. Annars så vet jag inte var jag ska göra, jag kan nog inte leva med mig själv då. Gud vilken jävla whiner jag är! Jag har huvudvärk! En stor huvudvärk, det är troligen för att jag tänker så mycket, eller tänker, jag skulle kalla det något ord som jag inte kommer på just nu.
GAAAAAAAAAAAAAH!
dagjfdöhgdsoöhgösdlgjdsglfjdsblgdsgödsjcoisapädfidpfjdgfmd,..gfdsa.gbfbgfgudsfiew+roewörajkcsapo!