Torsdagkväll, äntligen!

Nu är det torsdagkväll och imorgon slipper jag den cpade skolan. Imorgon så har jag hemundervisning, det är mysigt. Mest för att läraren är så snäll.
Nu när jag tittade ut på mina kaniner så insåg jag just en sak. Jag sa för mig själv att jag ville leva som en kanin, för att då skulle man nte behöva bry sig om något och bli gosad med och kelad med. Men jag kom och tänka på att människan är faktiskt ganska lyckligt lottad. Jag menar.....jag kunde ha födts till vad som helst i världen, en blomma, en kanin, en mask. Ja, vad som helst. Men jag föddes som människa, och min poäng är att vi människor är kapabla att göra väldigt mycket om man säger så, vi kunde ha födts till något som var lägst i näringskedjan, men nu är vi högst. Men.....äsh, jag fattar knappt själv.
Men visst skulle det vara skönt att vara kanin också
Nu börjar jag få huvdverk, jag har nog tänkt för inknutat.

Hur som helst, dagen idag har varit ganska bra, David blev utslängd ifrån skolan igen, men jag har inga problem med det. Ännu en dag med att jobba ostörd, det kan jag vänja mig vid. Det var lite kul när jag åkte hem med Julia, jag öppnade fönstret och srek HEJ åt en helt random människa, så var det min gamla musiklärare. Det var ju lite pinsamt, men kul var det. Nu är det som sagt torsdag och imorgon blir det fredag, det ser jag fram emot. Jag ska nog inte göra något speciellt i helgen, men ändå, jag gillar att bara vara ledig.

På tal om dagen så hade jag fått ett meddelande på facebook från min gamla lärare från 4-6:an. Den läraren var så snäll, det blev en så fin stämning  hela klassen. Det var liksom alla sorters folk där helt smashedi en och sama grupp, det kunda ha gått åt helvete, men det blev istället helt jävla wonderul!
Hon sa att det fanns några stycken som hon tänkte på extra mycket ibland och undrar hur det har gått för dom, jag var en av dom. Det rörde mig att hon fortfarande bryr sig så mycket. Det är lite skönt att veta att någon man tycker om fortfarande tänker på en trots att hon har en helt ny klass.
Dagen när vi skulle sluta i 6:an, den dagen var inte trevlig, men jag menar, nu är hela klassen bara het löst up. Ingen av oss har någon som helst kontakt längre, förutom internet men hallå, internet är internet liksom. Det känns sorgset att skriva om det här, man tänker så mycket på folk som man visste skulle förändras helt när man började i 7:an, man vsste bara inte hur man skulle kunna hindra det. Folk förändras, så är det bara, men det är sorgligt att se på. När man vet vad man har upplevt tillsammans. Vi hade det bra, det hade vi verkligen. Minnena från klassen 6D försvinner inte. Det var för att vi var unika, det var första året det fanns någon 6D, och det blev vi som fick det.

6D

Även om jag inte gillade alla, så tycker jag ändå att......vi var en bra klass.

Det har börjat bli fint väder ute! Sommaren är påväg! Jag är peppad som fan! det är bara två veckor kvar! Nu är det ne sådan mysig kvällshimmel som har alla sortes färger i sig, det är fint. Jag mår bra av sommaren, den lyser upp allt lite grann, men frågan är bara hur länge den kommer att lysa upp. Jag hoppas det blir länge.
Jag hoppas sommaren sprider solen inuti mig också, och tar bort alla mörka moln som svävar över mig.

Nu ska jag sluta klaga på allt och få alla att tycka synd om mig.

Hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin

Photobucket Jag heter då CupCake och bor i Laholm i Halland med min familj. Japan är mitt drömland och jag ska bo i Tokyo när jag fyller 18. Just nu är jag dock 14. Jag bloggar bara för mig själv och inte för någon annan, om du känner dig deprimerad efter att ha läst denna blogg. Fortsätt inte då.